Jag tänker att jag ska gå promenad varje dag. Igår gick jag nästan en timme efter bvcbesöket. Men vissa dagar tar det stopp, som idag. Allt beror på hur natten varit, alltså vilka tider hon vaknar. De senaste nätterna har hon vaknat med fyra fem timmars mellanrum. Det är ju bra, men tydligen hjälper det inte min sömn för jag är fortfarande groggy när jag går upp.
Hursomhelst så vill jag komma ut och få luft i hjärnan. Det gör fortfarande ont i svanskotan när jag har gått en stund men om jag bara tar det lugnt går det bra. Men idag vill jag inte. Jag vill bara sova. Det är dimmigt och grått ute och inte ptomenixväder alls.
Dessutom behöver jag köpa reflexer. Till vagnen och till mig. Jag vill inte bli påkörd när det är mörkt ute.
Två nätter har gått när lilla O sovit mycket längre än vanligt. I lördags var hon så slut efter allt runtbärande och tjoande på kalaset så hon somnade bums när vi la oss i sängen. Men skönt att hon är så lugn bland andra människor. So far iallafall. Hon gnydde till litegrann när kusinen råkade dra henne ordentligt i håret och sen somnade hon bara om.
Imorse åkte min kille till Monaco. Tack tack för att va själv hela veckan. Vi är ju inte så vana längre att vara ifrån varandra längre perioder så det här känns faktiskt jättejobbigt. Men som vi räknar så är det bara tre dagar istället för fem. Dessutom kommer kriss förbi och sällskapar mig!
Nu är Olivia tre veckor och tre dagar. Att hon är här känns bara bra. Det är inte jättelätt att ta hand om en bebis, men det är inte jättesvårt heller för den delen. Det är bara att följa med hur hon vill ha det så löser sig det mesta!
Det har vart lugnt sen min kille började jobba och vi är mest bara hemma, förutom några enstaka promenader runt ön. Idag ska vi däremot få promenera inne i stan när pappan klipper sig. Spännande värre!
Och såklart tycker jag att hon är världens sötaste och mest underbara bebis som finns.
